När jag var liten lärde jag känna en farbror som jag kom att tycka mycket om. Han  var vän till min pappa och han jobbade som slöjdlärare. Han hette Kalle Berntsson. Till saken hörde att han hade en sommarstuga vilken han själv hade byggt, vackert belägen vid en liten havsvik! Underbart ställe...likt en dröm.. 


https://www.youtube.com/watch?v=fUA7g9SHFF8

Markera och öppna

  <3  8-) 

 

Sen hade en liten eka också...Den brukade jag och min pappa låna ibland! Meta abborrar var det som gällde...Ohh, vad kul! Det brukade nappa bra vid skymningen. När det blev för mörkt rodde vi in till stranden och gick in till farbror Kalle. Han brukade bjuda på smörgåsar med kaviar..Jättegott, när man var hungrig efter fisketuren..

 


Jag tyckte Kalle var så mysig! Han hade sån vänlig röst..Kalle samlade på fjärilar. Han hade en fin samling som han var stolt över och gärna visade upp. Ibland gick vi precis utanför stugan och tittade på alla nattfjärilarna som samlades vid dörrlampan.. Spännande! Lite spindelnät var det också..ibland satt det en fjäril i det och försökte  komma loss! 


Sen gick åren..När jag var 14 år fick jag en egen båt! Jag älskade den från första stund. En vit och blå plastbåt, med en liten Johnson 6 hkr motor. En god vän till mej som hette Kjell hade haft en del problem med psyket under sitt liv. I bland kunde han ha det kämpigt minns jag.. Kjell och jag var jämngamla.. 


Kjell kände också "farbror Kalle". Kjell hade varit med mej och pappa och fiskat i farbror Kalles båt några gånger. Sen brukade vi äta smörgåsar med kaviar inne hos Kalle i vanlig ordning.

Vid något tillfälle vet jag att Kjell råkade trycka till tuben lite väl mycket

allt innehåll hamnade på bordsduken...Farbror Kalle gav honom ett getöga... 

 


     Sen så så hade vi även haft han som lärare i slöjden under högstadietiden..






Kjell psykiska sjukdom gjorde att han kunde få lite konstiga perspektiv på livet ibland!  

                                      

En kväll satt Kjell och jag nere på bryggan vid min båt och småpratade..Det var ljummet i luften och man hörde kanske en mås skräna avstånd..Allt var lugnt och stilla! Då säger plötsligt Kjell:-- Vet du om att Kalle är död!!

Det kändes helt overkligt!!--Vad säger du! Hur vet du det! sa jag med upprörd röst..


Varpå Kjell svarade helt kort ;--Jag har inte sett han på länge!


Det visade sej att farbror Kalle var nog inte så död trots allt...

.......så kan det va! 8-) 



Se nedan...


http://strommen.bloggo.nu/En-natt-med-Dracula/